Det är bra om ni tänker på att meddela era grannar om ni ska åka bort, så vi kan hjälpas åt att ha koll. Andra viktiga saker är att ha lampor på timer och inte enbart förlita sig på ett larm. Det kan också vara bra att veta att de senaste två inbrotten i vår närhet har skett på dagtid under vanliga arbetsdagar.
En kamera inomhus kan också rekommenderas.
Täby Polisen publicerar inbrottsvarningar på sin facebook sida, på adressen http://www.facebook.com/PolisenTaby .
Det finns två dokument som vi fått från närpolisen som kan vara av intresse, dels närpolisens Tips för inbrottsskydd_2012, och ett flygblad från maj, båda dessa hittas i Dokumentarkivet.
För mer tips kan man besöka http://www.samverkanmotbrott.se/ .
Samfälligheten har inte längre en grupp för Vivelns Samfällighet i grannsamverkansappen Safeland (tidigare Trygve), istället tycker vi att man ska använda någon av grupperna Skarpäng eller Täby.
Den främsta kanalen för grannsamverkansinformation är annars facebookgruppen "Skarpängskoll" (som dock ofta övergår i allmän paranoia).
Det finns numera en app som man kan ladda ner för att rapportera in saker som är trasigt i gatumiljön direkt till Täby Kommun, sök på "Täby Kommun" i din telefons programhanterare för att installera den. Genom att rapportera in trasig belysning och annat kan vi alla känna oss lite tryggare.
Psykologer i England har intervjuat 50 inbrottstjuvar mellan 21 och 60 år gamla. Hälften av de intervjuade hade gjort mer än 100 inbrott, och de flesta hade gjort sitt första inbrott runt 13-årsåldern.
Undersökningen visade att den största motivationen inte helt oväntat är pengar, den visade också att det förekom en del väl planerade inbrott, liksom inbrott baserade på tips eller information från någon på insidan.
Inbrottstjuvarna valde helst objekt som hade ett "ståndsmässigt yttre" - där hus och trädgård såg allmänt prydligt, välskött och dekorerat ut. Synbara värdefulla ägodelar som till exempel en fin bil spelar också in.
Om husen sitter ihop eller var fristående tyckte inte de intervjuade spelade någon större roll. Däremot föredrogs trädgårdar med gott om träd och buskar framför trädgårdar med öppna ytor.
Två av tre arbetade helst ensamma, och hälften föredrog att slå till i dagsljus.
Låsanordningar ansåg de överlag inte vara något problem, även om lås och säkerhetsanordningar blivit bättre de senaste tio åren.
De flesta tar sig in genom fönster eller dörrar som glömts öppna, eller genom att bryta upp ett fönster eller en dörr. Ett öppet fönster ansågs vara det mest optimala.
Ett annat vanligt sätt att ta sig in i en fastighet är att montera ned eller skruva ur altandörren.
Två tredjedelar kollade om det var någon hemma genom att ringa på först.
Larm avskräcker inte nämnvärt, inte heller ansågs det speciellt avskräckande om det fanns hund i huset, även om hund ansågs mer avskräckande än larm.
Inbrottstjuvarna letade inte speciellt koncentrerat, mest fokus går åt till att lyssna på ljud och inte bli upptäckta. Två av tre började dock med att leta i det största sovrummet, följt av andra sovrum, vardagsrum och finrum. Arbetsrum var lågprioriterade och väldigt få kollade i barnens rum och kök. Standardkollen är att kolla i utdragslådor, under sängen och i garderoberna.
Enligt en av de intervjuade skulle han kunna utföra "jobbet med ögonen stängda" eftersom de flesta lägger sina värdesaker på samma ställen. Om varje husägare skulle placera sina värdesaker på olika platser skulle inbrottstjuvarnas byte bli mindre.
25% av de som drabbas av inbrott får återbesök, eftersom sakerna återställs på samma plats.
Det genomsnittliga inbrottet tar 20 minuter och inbringar cirka 10.000 SEK, det som tjuvarna helst tar med sig är betalkort, pengar, smycken, ädelstenar samt värdefulla dokument som pass och checkar. I andra hand tar de med sig kameror, TV-apparater, DVD-spelare och annan hemelektronik. Samlarsaker och antikviteter är värderas lägre.
En femtedel ansåg det inte vara något problem om folk sov i huset under inbrottet, istället ansågs det vara en bonus då man fick med sig mer väskor och plånböcker.
Många av de intervjuade hade eller hade haft drogproblem, men endast 2 av de intervjuade sa att huvuddelen av bytet gick till droger.